Det här för er som är intresserade av detaljer. Er andra hänvisar jag till cakewrecks.blogspot.com

Jag mejlade frågor, svar från Maria Ågren, handläggare för litteraturstödet och litterära evenemang på Kulturrådet.

Hur kommer litteraturstödet att göras om?
Det ordinarie titelstödet kommer att finnas kvar, men kompletteras med ett projektstöd. I dagsläget är inget mer bestämt än så. Kulturrådet väntar på det nya regelverket för litteraturstödet.

Är det något speciellt man ska tänka på när man trycker print-on-demand och söker stöd av er?
Egentligen inte. Men om man nu kan tala om en förstaupplaga när det gäller print-on-demand så bör den vara minst 291 ex. Detta eftersom ett eventuellt bifall innebär att förlaget måste kunna distribuera minst 291 ex till landets bibliotek.

Vad ska man då uppge för storlek på upplagan i blanketten?
291 ex eller ”print-on-demand” blir bra.

”För tekniskt enkla utgåvor och pocketböcker görs ett avdrag med 15 procent” står det på er webbplats. Gäller det print-on-demand?
Avdraget för tekniskt enkla utgåvor gäller i första hand pocket och där utgåvan är av uppenbart dålig kvalitet (sidor ramlar ur, trycket är dåligt osv).

Måste jag själv ha ansökt om ISBN-numret eller går det bra med ett som Publit har ansökt om?
Utgivaren av boken ska ansöka om stöd. Om man ska hårddra det – innehavaren av ISBN-numret ska ansöka om stöd.

Om man får litteraturstöd, inklusive distributionsstöd, så får man halva f-priset subventionerat på de 291 exemplaren som ska ut till bibliotek. Det innebär att distributionsstödet blir minus för mig som använder Publit.
Det kan, i vissa fall, vara så att distributionsstödet innebär att förlaget måste ”sälja” en del av upplagan billigt. Det är något förlaget kan ha med i beräkningen när ansökan lämnas.

(Då skulle Eitrem förlag förlora 5 674,50 kr på distributionsstödet. 69(Publits grundpris)x291=20 079-99(f-pris)/2x291=14 404.5=5 674,50 kr)

En fråga till: vad är det genomsnittliga stödbeloppet?
Svårt att säga. Stödbeloppet fördelas ju på antal sidor/ark (som du kan se i f-pristabellerna).

...............................................

Svar på sista frågan från en förläggare: kanske runt 30,000:- i litteraturstöd + att rådet köper 291 exemplar till halva f-priset, vilket brukar bli en 10-15,000:- typ.

Slutsats: 1. Om en bok från Eitrem förlag någonsin får litteraturstöd kan print-on-demand kan bli dyrt. Bör kanske kolla upp det där tryckeriet i Litauen ändå. 2. Kulturrådet svarar bra, förutom på frågan var på webbplatsen jag kan se vilka summor olika titlar fått i stöd. Maria Ågren hänvisade till verksamhetsberättelsen. Någon annan som hittar det?

Svenska skrivregler

För kanske tre år sedan arbetade jag en kort tid på Modernista, bland annat med att leta upp Lokkos gamla artiklar på KB. En bra sak med Modernista är deras lista med typografiska tips och skrivregler. Texten blir ren och snygg på nolltid, sättaren blir lycklig. Denna söndag korrläser jag på Bon och läser uppmärksamt deras regler. Godbitar ur underrubriken ”Sådant som gör Bon-redaktören extra glad”: Internet skriver vi med litet i: internet. Ja, bra! Det skriver jag under på. Dessutom ber de sina skribenter skilja på ”tillbringa” och ”spendera”. Det gillar jag också.

Klart i natt svensk tid:

Daniela Wilks går igenom serieoriginal. Hon ska ge ut en seriebok på ett stort förlag, och en på Eitrem. Vi pratade om diagnoser (Daniela är psykolog), feministisk censur, bra och dåliga boktitlar, handskrivna kolofoner, surkål, kronologi, format och annat. Vem kan hjälpa oss med repro? Tips mottages tacksamt!

Redaktörerna kommer ingå i hisspitchen

Det är en stor ära att Caroline Ringskog Ferrada-Noli och Ida Säll ska vara redaktörer för en bok som kommer ut på Eitrem förlag. Återkommer i ämnet.

Myrorna i Skärholmen är en guldgruva

Ibland vill man skriva en bok efter att ha kommit på en rolig titel. Ibland upptäcker man att Marie Rickfors redan har skrivit den.

Håll ut, inlägget avslutas i en hoppfull ton – som en Harlequinroman!

Bokbranschen går från att berika och upplysa till att underhålla och dra in pengar som vilka vinstdrivande företag som helst. Proffs-vd:ar kommer in och styr upp. Bokbranschen sys ihop med nya tekniska lösningar.

Om de förra påståendena stämmer, kan de vara ett par av anledningarna till att det inte blir mer jämställt i styrelserummen, både vd-kulturen och teknikbranschen är ju traditionellt manliga domäner.

När jag började arbeta på förlag fick jag intryck av att många kvinnor, som nästan alltid hette Eva, hade de högsta posterna. Det stämde inte, lärde jag mig snart. När jag idag tittar på Svensk Bokhandels lönelista ser jag att att de heter Maria och att det inte ser så bra ut för kvinnorna. Bara fem på topp-20 är kvinnor – det är säkert bättre än i många andra branscher men fortfarande undermåligt.

Även från andra håll kommer varningssignaler som ger tinnitus: lanseringen av Författarförbundets publiceringstjänst Dejavu, se fotot här ovan – män, män, män som arbetar med Dejavu och Lena Kjersén Edman, fil. dr litteraturvetenskap, inlånad paneldeltagare.

På Desken på hipsterstället Kåken intervjuas manliga författare av manliga journalister vid 20 av 28 tillfällen, se artikel. Carl M Sundevall svarar faktiskt bra på frågorna så det ska det nog bli ändring på. Carl, jag mejlar dig när den första boken på Eitrem förlag närmar sig utgivning. Snart, förhoppningsvis.

Rättvisa kan man inte få för mycket av. Rösta på den briljanta tjänsten Rättviseförmedlingen här så de kan fortsätta sin verksamhet.